Hej hopp!
Här kommer en liten uppdatering från Mysen och Mysan. Haha. Jag och Linnea orkar inte säga varandras namn längre så vi kallar varandra för Mysen (Linnea) och Mysan (Jag dvs. Sara).
Igår var det som vanligt skola och vi har fått en vikarie i vårt första block då Birgit (vår favoritlärare) har åkt på semester. Den nya läraren heter Valentin och är helt okej. Det läskiga är att när han pratar med hela klassen så står han jättenära mitt bord och stirrar på mig. Alltid kul med uppmärksamhet, eller vad säger ni?
Efter skolan var det UBahn direkt hem för en snabblunch med spenatsoppa och toast. Sedan bar det av till Aldi och storhandling av mat. När vi kom hem dog både jag och Linnea i våra respektive sängar i ca 2 timmar. Sedan var det dusch, städning av lägenheten och matlagning. Vid sju dök tre kompisar upp; Sissy och hennes pojkvän Charis samt Åke. Vi käkade middag och den bestod av pastasallad och pajer som Sissy tog med sig. Tydligen hade hennes mamma bakat dem hemma i Aten och när hennes syster var här i Berlin på besök hade hon med sig dem. Jag måste erkänna att jag verkligen inte är ett paj-fan, men dessa var extremt goda! Det var spenatpaj med massa fetaost i tror jag. Riktigt mumsigt!
Våra söta vänner gick hem vid 23-tiden och efter det var jag och Linnea så trötta att vi gick och la oss direkt.
Idag har vi återvunnit glasflaskorna som har tagit upp delar av vår balkong och nu sitter vi på cafe Cuccuma i Kreuzberg och myser. Ikväll blir det en myskväll hemma med rester från igår och lite filmer. Det blir en lugn helg helt enkelt.
Om två veckor kommer min mamma och min söta gudfar Rasmus! Det kommer bli riktigt kul att få träffa dem igen! Nedräkningen har börjat på riktigt nu.
Jag och Linnea har kommit överrens om att man inte kan erkänna att man saknar mamma, pappa och bröder för det är ju ganska pinsamt. Så det enda vi säger när vi egentligen menar att vi saknar alla är att vi "längtar till Jul" dvs. en kod för att få träffa alla igen.
Hoppas att ni har lika fint väder som vi har här i staden som verkligen aldrig sover!
Tschüss!
Sara
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar